Det har alltid funnits väldokumenterade och omfattande bevis för olika biverkningar av rökning. Det har identifierats som den främsta orsaken till allvarliga hälsoproblem som hjärtsjukdom, stroke och lungcancer. Den här artikeln handlar om hur introduktionen av rökfria nikotinprodukter, särskilt snus, har bidragit till att minska rökningen i Sverige.
Att rökning orsakar allvarliga hälsoproblem blev allmänt känt i mitten av 1900-talet. Det går tillbaka till 1964 då rapporten från Surgeon General's Advisory Committee om rökning och hälsa släpptes. I rapporten drogs slutsatsen att tobaksrökning är kopplad till och kan orsaka lung- och struphuvudcancer hos män och är en trolig orsak till lungcancer hos kvinnor, samt den främsta orsaken till kronisk bronkit. Rapporten markerade början på genomförandet av strategier för att minska skadeverkningarna av rökning och de potentiella riskerna globalt.
Nyare uppgifter från Europeiska kommissionen uppskattar antalet dödsfall till nästan 700.000 varje år och drar slutsatsen att 50% av rökarna dör i förtid.
Även om forskningen om hälsofaror och andra risker som orsakas av tobaksrök har gått långt sedan Surgeon General's rapport, letar industrin fortfarande efter effektiva metoder för att minska riskerna.
Rökfria tobaksalternativ har blivit en del av en potentiell strategi för att minska skadeverkningarna för rökare som söker ett alternativ till traditionella cigaretter. Rökfria alternativ som snus och nikotinportioner erbjuder konsumtion som skyddar användarna från de giftiga kemikalierna i tobaksrök och icke-rökare från exponering för passiv rökning.
Baserat på rapporten Harms of Cigarette Smoking and Health Benefits of Quitting från Nationella cancerinstitutetAv de 7 000 kemikalier som finns i tobaksrök är 250 giftiga. Eftersom rökning innebär inandning av förbränd tobaksrök kan dessa kemikalier allvarligt påverka hälsan hos både rökare och icke-rökare i deras närhet.
Samtidigt erbjuder snus och vissa andra rökfria alternativ en rökfri och diskret nikotinkonsumtion som inte kräver någon inandning. Det är därför viktigt att se till att intaget inte leder till att giftiga kemikalier kommer ner i lungorna. Snus och nikotinportioner erbjuder också ett mer socialt accepterat sätt att konsumera nikotin, vilket säkerställer att miljön inte utsätts för många skadliga förbränningsrelaterade kemikalier som finns i cigarettrök.
Snuset har en lång historia i Sverige, med anor från tidigt 1600- och 1700-tal. Till skillnad från andra länder är snuset numera en del av den svenska kulturen och ett betydande antal människor gör det till sitt självklara val av tobaksintag.
Sveriges framgångar med att minska rökningen genom snusning betraktas ofta som en fallstudie i arbetet med att minska tobaksskadorna.
Med ökad marknadsföring och användning av snus i stället för cigaretter har Sverige lyckats uppnå banbrytande resultat i minskningen av antalet rökare under de senaste åren. Även om inte alla resultat kan tillskrivas snuset, fortsätter det att spela en central roll i Sveriges genombrott inom tobakskontroll, vilket gör Sverige till EU:s ledande land när det gäller att minska antalet dödsfall till följd av rökning. Sveriges framgångshistoria kallas ofta för "Swedish Experience."
Med tanke på Sveriges strategiska förhållningssätt till rökfria alternativ har landet uppnått betydande milstolpar under de senaste åren. Statistiken inger hopp för Sveriges mål om ett rökfritt samhälle. Sverige har lyckats nå sitt mål tidigare än andra EU-länder.
Framgången med den svenska strategin för att minska rökningen är väldokumenterad och evidensbaserad.
Eurostats rapport för 2019 statistik över rökning av tobaksprodukter visade att Sverige med en rökningsfrekvens på 9,3 procent hade den lägsta förekomsten av daglig rökning jämfört med andra EU-länder.
I enlighet med Svensk erfarenhetsrapport av "Rökfritt Sverige", i november 2022, minskade rökningen till 5,6 procent bland personer över 16 år. Detta har fört Sverige närmare den globala tröskeln för rökfrihet på mindre än 5 procent rökning.
Den WHO:s globala rapport om "Trends in Prevalence of Tobacco Use 2000-2025" bekräftar att Sverige förväntas behålla de lägsta tobaksanvändningsnivåerna i EU 2025. Uppskattningen baseras på en förväntad projektion av Sveriges resultat mellan 2000 och 2018 till 2025.
Baserat på SCB:s rapport "Röker eller snusar dagligen, ULF 2023" (Swedish: Smokes or snuffs daily, ULF 2023), snusar 22,4% av alla män i Sverige dagligen jämfört med 9,2% som röker.
Sverige arbetar för att minska dödsfallen i rökrelaterade sjukdomar och har också lyckats hålla dödstalen i cancer lägre än de flesta EU-länder.
EU:s regelverk för snusmarknaden förbjuder försäljning och marknadsföring av snus. Samma förbud har ännu inte införts för cigaretter och vissa andra nikotinprodukter. Med tanke på det svenska förhållningssättet och den svenska erfarenheten kan det bidra till att minska rökningen om andra EU-länder anammar svensk praxis.
Efter att WHO (Världshälsoorganisationen) 1992 kom fram till att snusning är cancerframkallande för människor, förbjöd EU snus. Sverige är det enda EU-land som för närvarande är undantaget från förbudet. Med tanke på att användningen av produkten redan var en del av den svenska kulturen och livsstilen var detta ett villkor i landets EU-medlemskapsfördrag.
När den globala hälsosektorn fortsätter att söka efter effektiva strategier för att minska rökningen kan Sveriges evidensbaserade tillvägagångssätt vara nyckeln till att nå de önskade siffrorna. Att anta bestämmelser som bygger på dokumenterat framgångsrika metoder för att minska rökningen skulle bidra till EU:s strävan att få ett rökfritt samhälle.
Framgången med den svenska erfarenheten visar på de potentiella fördelar som rökfria nikotinprodukter kan medföra. Genom att erbjuda säkrare alternativ till rökning kan länder minska antalet rökare och förbättra den övergripande folkhälsan. Sveriges exempel ger värdefulla insikter för andra länder som strävar efter att bekämpa rökningens hälsoeffekter.
Integreringen av historiska sammanhang, branschens reaktioner och bästa praxis inom Svenskt synsätt kommer att resultera i mer omfattande folkhälsostrategier för att minska rökningen och förbättra hälsoutfallet. Därför förtjänar denna strategi att beaktas när regelverket antas.
De texter som tillhandahålls är endast avsedda för informationsändamål och baseras på allmänt tillgängliga data och studier. Läsarna uppmanas att rådfråga relevant vårdpersonal när de söker råd och vägledning inom hälso- och sjukvården.
